Om tre dagar!

Nu är det nära! På Torsdagkväll vid 18 tiden är det tänkt att han ska komma klivande över våran tröskel igen! Så skönt det ska bli!
Nu hoppas jag bara att allt går enligt planerna den här gången och att han verkligen kommer i tid. Vid förra leavet blev han ett helt dygn försenad hem på grund av att planet kom iväg för sent från Sverige när det skulle åka ner och lämna och hämta soldater i Afghanistan.
När han nu kommer hem har han detta och ett leave kvar innan missionen är slut. Det värsta är på något sätt över, de längsta perioderna ifrån varandra har vi bakom oss och nu är det bara en liten liten bit kvar tills det är helt över och han kommer hem igen.
Med tanke på hur valet igår föll ut så kommer förmodligen möjligheten att åka tillbaka igen att finnas kvar under några år framöver.
Jag har frågat honom om han kan tänka sig att göra om det och i nuläget är svaret "nej, inte med försvaret". När jag får frågan om jag skulle låta honom åka igen så känns svaret i nuläget som ett klart Nej!
Nu har han fått göra det, nu ska vi fortsätta familjelivet tillsammans, fortsätta att förvandla våran lilla idyll till det som är tanken att det ska bli förvandlat till. När vi har gjort det så kanske tanken kan få passera min hjärna igen men de närmaste åren känns det otänkbart. Men man ska aldrig säga aldrig.