onsdag 19 januari 2011

Att brottas med "dagis"

Att börja en dialog med en ny bekantskap eller en person man inte träffat på väldigt länge.

-Vad jobbar du med då?
-Jag är förskollärare.
-Jaha, så du jobbar på dagis.
-Nä, jag är förskollärare på en förskola.
-Jasså! Vilken skola jobbar du på då?
-Jag jobbar inte på någon skola i den formen som du nu tänker dig. Jag jobbar på en förskola.
-Du är på ett dagis alltså!
-Nä, det heter inte dagis längre det heter förskola.
-Jaha, när började det heta det då?
-1998 när det blev en egen skolform med en egen läroplan och började gälla under skollagen.
-åh fan, varför hör man aldrig någon säga förskola istället för dagis då?

Ja, det kan man ju undra. Varför är det efter dessa 13 år fortfarande så många som inte vet att det har bytt namn, att förskolan har en egen läroplan och därmed heller inte har en aning om vad som kan tänkas stå i den.
Större delen av dagens småbarnsföräldrar och de föräldrar som haft småbarn under de senaste 13 åren har med all största sannolikhet behövt ha sina barn placerade i förskola under de timmar som föräldrarna varit på sina jobb. Varför har då ordet Förskola inte fått större genomslagskraft?
Man kan skylla på att de gamla förskollärarna fortfarnade säger dagis, visst! Det är svårt att lära gamla hundar att sitta men det är inte omöjligt! Dessutom är yrket i ständig förändring och utveckling så att inte ens kunna benämna verksamheten vid dess rätta namn ställer mig väldigt frågande till om man då har hängt med i resten av utvecklingen eller står man fortfarande still och trampar i det gamla på den punkten också.

Från föräldrar hör man oftast argumentet att det är lite gulligare och lättare för barnen att säga dagis. Men vems värdering är det?
Barn föds blanka som vita papper. Ett nytt ord är alltid ett nytt ord för ett barn och det är lika svårt/lätt för ett barn att lära sig säga förskola som att säga dagis. Men förmodligen är det lättare för föräldrarna att säga dagis för det hette ju så när de växte upp. Det är svårare att lära om än att lära nytt.

Medias skuld i det hela är inte heller obetydlig. Nyhetssändningar brukar förhålla sig rätt i sammanhanget och använder ordet förskola i stor utsträckning. Värre är det tyvärr med programledare och reportrar i övrigt. Isammanhang där man ska förhålla sig mer avslappnat till det hela blir det oftast att ordet dagis används. Jag kan tycka att när man sitter i sin Tv soffa i sin proffesion som programledare eller reporter absolut bör använda sig av rätt benämning på rätt saker för att påvisa sin proffesionalitet och sin yrkesskicklighet. Men man kanske inte kan begära för mycket av någon när vår utbildningsminister själv kan sitta i direktsänd tv och säga dagis. En rak höger åt hela förskolan, tack så mycket!
Men det tycks vara lättare att annama att storföretag byter namn och inriktning än att den första delen i det som formar våra barns framtid gör det.

"Är det verkligen så noga?"
Jag tycker faktiskt att det är noga. Det heter förskola och inte längre daghem. Förskolan är en annan typ av verksamhet med tydliga mål för verksamhetens innehåll och vad man kan förvänta sig av den för brukarna (föräldrarna).
Självklart är en stor del fortfarande att barnen skall känna sig trygga och ha roligt under sin vistelse på förskolan men innehållet i verksamheten syftar till att uppnå så mycket mer. Som förälder har man rätt att ställa krav på sin förskola och ifrågasätta metoder och arbetssätt men för att kunna göra det måste man veta vad verksamheten står för och vad man kan förvänta sig av den. Svaret på det frågorna får man om man tar sig 10 minuter och faktiskt läser igenom lpfö 98 (2010). Kanske upptäcker man då att det finns mycket mer för barnen att få ut av sin vistelse på förskolan än att bara ha roligt och äta mat. Missförstå nu detta rätt, självklart ska det som lärs in under vistelsen på förskolan vara roligt och inget annat, jag säger bara att det finns fler tankar bakom det roliga än att bara ha roligt.

Jag känner nu att det är dags att avsluta detta inlägget även om det finns mycket kvar att säga, kanske kommer det fler inlägg i samma anda men just nu får det räcka såhär.

lördag 15 januari 2011

Mot framtiden

Nu har det snart gått en månad sen vi avslutade Fs 19 och vardagen tycks ha anlänt familjen igen.
En liten form av återanpassning har varit nödvändig men det har gått väldigt bra det också. Jul och nyår passerade ganska snabbt den här gången tycker jag. Jag hade tagit ledigt från jobbet i nästan tre veckor vilket var väldigt skönt. När allt släppte runt omkring, spänningen över att det hela var slut och julen var över så kom tröttheten över mig. Annandag jul sov jag i nästan 13 timmar i sträck. Då kändes det att kroppen var sliten efter hösten och när jag då släppte garden så var det bara sova som gällde.

Nu är vardagen snart i full gång igen. Jag har jobbat första hela veckan sen nyår och maken börjar sitt ordinarie jobb imorgon. Så ekorrhjulet rullar på som vanligt men med lite andra erfarenheter i bagaget.

För övrigt så håller vi som bäst på att planerar inför en utbyggnad av vårat hus. Det är inte så stort och det är gammalt så det är väldigt mycket som behöver göras. Vi hoppas att vi ska kunna komma igång i vår och sen får vi se när det blir färdigt, det kommer nog att ta ett tag.
Det ska bli både kul och jobbigt att ta sig igenom den processen men det ska bli väldigt skönt när det är färdigt. Ritningen vi har är väldigt bra så det kommer att bli fint!

Mitt upp i all renovering så kommer det även att tillkomma en liten familjemedlem till. 13 Juni är det planerat att mini ska titta ut. Får hoppas att h*n är mer punktlig än sin storasyster. Storasyster väntade 19 dagar extra med att titta ut och det kan kvitta att gå igenom en gång till känner jag. Men den här gången ska det nog gå fortare!