tisdag 30 juni 2015

Ge mig leave nu!

7 veckor har passerat sen rotation. Om en vecka är det äntligen dax för första leaven. Just nu går tiden inte riktigt fort nog! Nu vill vi verkligen ha hem honom lite! Jag längtar, barnen längtar och han längtar! Min semester drar igång på måndag och på tisdag kommer han hem och så får vi 13 dagar ihop innan leaven är Slut. Vi ska mötas i Malmö och spendera de första nätterna tillsammans på lite semester. Vi ska bara vara tillsammans, titta på fina hästar och kanske hälsa på en vän. Sen ska vi bara vara hemma och det ska bli väldigt skönt.
Till nästa leave är det sen 12 veckor...det är långt. Det är 4 veckor till mot hur det varit nu. Men som alla säger "det går allt fort ska du se". Ja, eller hur! Världens mest tröttsamma kommentar...
Men nu ska jag fokusera på våra 13 goa dagar tillsammans så får jag ta tag i dom andra 12 veckorna när dom kommer.


torsdag 11 juni 2015

Motgångar gör en starkare

Nu har vi klarat det första 4 veckorna av första perioden. Det har varit kämpigt de sista 2 veckorna. Djur som vart sjuka, barn som brutit armen och tid som inte räcker till åt nått håll...
Jag saknar honom när gräset växer fortare än jag har tid att klippa det. När jag fortfarande inte hunnit ta ogräset på grusgången ens första gången i år. När paddock behöver harvas. När tvättstugan svämmar över, kylskåpet gapar tomt, ungarna bara bråkar och slåss. När listan av telefonsamtal som måste ringas blir längre och längre. När ungar ska hämtas och lämnas, avslutningar ska gås på och alla lappar med tider och platser bara ligger på rad. När jag måste uträtta alla ärenden på rasten för att jag inte har nån annan tid.
Och när jag bara vill göra något för mig utan att ha dåligt samvete för barnen...

Men hur gärna jag än hade velat ha honom hemma för att kunna hjälpa mig med alla vardagliga saker så saknar jag honom ännu mer när jag väl får sjunka ner i soffan på kvällen när ungarna sover. När jag velat ha hans famn att krypa upp i. Ha någon att pussa God natt innan jag somnar. Kunna sitta kvar och ha någon att prata om dagen med när ungarna gått från matbordet.
Saknar honom som min själsfrände mest av allt...allt annat löser jag tillslut...

tisdag 9 juni 2015

Idag är ingen vanlig dag..

...för idag är det min mosters födelsedag!
Min moster är en fantastisk underbar, rolig och klok kvinna. Jag har alltid tyckt väldigt mycket om henne och hon finns alltid där för mig och min familj. Hon betyder jättemycket för mig och det är alltid roligt att träffa henne.
Hon säger en del kloka saker och en sak som hon sa vid ett tillfälle har jag verkligen tagit till mig. Det är förmodligen 15 år sedan och vi pratade om livet och framtiden. Hon sa då orden "det är bra att alltid ha förmågan att kunna stå på egna ben och inte vara beroende av någon för att kunna leva sitt liv"
Den meningen har jag haft med mig sen dess och i praktiken menade hon att det är viktigt att skaffa sig en utbildning till ett yrke som man trivs med. Skaffa ett fast jobb som i sin tur ger en inkomst som man kan klara sig på om man blir ensam också. Att inte behöva känna sig beroende av någon annan för att klara av sitt liv helt enkelt.


Så jag skaffade mig en utbildning till ett jobb som jag trivs med och som ger en inkomst som jag kan leva på och som jag skulle klara mig och barnen på om något skulle hända.  Man vet aldrig vad som händer i livet men jag vet att jag kan vara oberoende och självständig om det skulle krävas av mig.
Så tack min goa moster för att du är du och att du finns i mitt liv och ett stort Grattis på din härliga sommardag!