Det har börjat nu...

Släppte av maken vid tåget i eftermiddags.
Nu va det dax!
Han åker till huvudstaden för att börja sin utbildning inför utlandmissionen i Afghanistan. 16 veckor i Stockholm, sen åker han till Afghanistan i 6 månader...
Hur det känns???
Det är väldigt tudelade känslor. Ena sekunden känns det skit och nästa känns det rätt okej. På nåt sätt känns det skönt att det har börjat på riktigt nu...inget att vänta på längre, lika bra att ta tjuren vid hornen!!! Det kommer gå bra!

Kvar hemma blir jag, våran 2-åriga dotter och djuren. Häst, hund, katt....
Det kommer bli tufft men jag har lagt ribban lågt. Jag ska jobba, vara en bra mamma sköta vardagen och jag ska rida! Allt annat gör jag om jag vill och orkar!

....nu kör vi!!!