Är det kärlek?

Ja, han ringer varje dag men jag har inte fullt ut fattat var han faktiskt befinner sig. Kanske kommer jag aldrig att fatta det heller. Förutom fördröjningen när man pratar i telefon så är ju allt som vanligt. Jag hör honom lika bra som om han skulle ringa från huset brevid. Han har skickat både mail och sms och han har uppdaterat sin Fb status men ändå är han så långt borta...

Han är i en värld som jag aldrig kommer att kunna förstå fullt ut eller kunna dela med honom. Han kommer att uppleva saker, situationer, människor och människoöden som jag inte kommer att komma i närheten av. Hur kommer detta påverka honom? Vem får jag hem? Vilken pappa får Lillan hem?

Att vara ensam är jag ganska van vid och jag tycker att det är ganska skönt att vara ensam emellanåt, jag är van vid det och har skapat mig rutiner kring det som jag gillar och är noga med att få behålla men nu är läget annorlunda. Han befinner sig på ett ställe i världen där han förmodligen löper större risk att dö. Han är inte bara på jobbet.
Ja, jag saknar honom. Hade han bara varit på jobbet hade jag förmodligen inte saknat honom på samma sätt som jag gör nu. Kanske är det avståndet som gör det, kanske är det risken eller att jag vet att det dröjer innan jag får se honom igen.
Men hur det än är och hur jag än känner så stöttar jag honom fullt ut i hans val. Är inte det kärlek ändå...